LINDA
PETTERSSONLinda_Pettersson.html
A B O U TAbout.html
D I S C O G R A F IDiscografi.html
P R E S SPress.html
C A L E N D E RCalender.html
C O N T A C TContact.html

”Från det förgångna

Veleen Music

Linda Pettersson-voc

Mattias Welin-bass

Hans-Inge Magnusson-pi

Kristoffer Johansson-dr

1. Jag ser på dina ögon

2. Visa från Tingsryd

3. Där tjänade en jungfru

4. Hej, nu dansar jag med Sara

5. Ungersven

6. De rosor och de blader

7. Du har sörjit nu igen

8. Allra högst uppå himlens fäste

Sagt om ”Från det förgångna”


Svensk folkjazz. Sångerskan Linda Pettersson Bratt är inget mindre än en sensation. Hon har förut sjungit jazz, folk- och andra visor på ett par album med gitarristen Ewan Svenssons grupp respektive elgitarristen Krister Jonsson. På nya albumet från det förgångna sjunger hon med trion SoSO (South of Sweden Orchestra). Och nu är hon ännu bättre, ännu mer personlig: just en sensation. Flertalet av de traditionella låtarna – kärleksvisor, en barnamörderskeballad, en polsktrall och ringdanser – har upptecknats i Småland men varianter finns i andra delar av Sverige och Norden. Visa från Tingsryd, som alltså har sitt ursprung i Småland, låter till exempel snarlik Ack, Värmeland du sköna. Linda Pettersson Bratt framför dem varken som folkvisor eller jazzlåtar utan tar med sig folktraditionen genom jazzen, kommer ut på andra sidan och hamnar ... vardå? Vet inte, nej, inte säkert, men i ett personligt musikaliskt hörn, sitt eget revir. Hon samsjunger med Hans Inge Magnusson, piano, Mattias Welin, bas, och Kristofer Johansson, trummor, som samspelar med henne. Tonerna liksom studsar fram och tillbaka mellan alla fyra. Pianisten Magnussons improvisationer lånar lika mycket från folkvisan som från jazzen. Linda Pettersson Bratt sjunger ordlöst också men inte scat (som i jazz) utan trall (som i folksång). Hon har en häftig förmåga att både skynda på och hålla kvar rytmen – samtidigt som hon sjunger så där långsamt folkmusikaliskt gravallvarligt. Nej, inte riktigt, för när hennes röst blir som mörkast kan den plötsligt göra ett ljust skutt uppåt. Hon liksom glidflyger över tonerna. Det låter varken – kanske fåniga jämförelser? – som Jan Johansson eller som Monica Zetterlund eller Lena Willemark. Inte ofta som jag inte kan sätta en etikett på sång och musik men nu kan jag inte. Lyssna till exempel på den snabba dansanta och delvis improviserade, tror jag, Hej, nu dansar jag med Svea! En folkvisa? Nja. Jazz? Njä. Men vad är det då? Mycket bra!


Bengt Eriksson LIRA Musikmagasin






L I S T E NListen.html